För många är valet av frisör väldigt viktigt, många vågar aldrig byta frisör under en hel livstid. Jag däremot, jag gör precis tvärtom. Jag byter frisör varje gång jag klipper mig och kan inte minnas sist jag gick till samma frisör två gånger i rad... Varför? För att jag intalar mig själv att jag egentligen är helt obrydd över mitt hår... men är jag verkligen det?!

Igår var det dax att besöka frisören igen. Jag hade bestämt mig innan för att behålla längden på håret och klippa hellugg. Som vanligt fick jag frågan: "-vad vill du göra med håret?" Och som vanligt svarade jag "-jag vill fortfarande ha långt hår, så ta bara topparna, men istället för lång lugg och snebena, så vill jag ha kort hellugg och rak mittbena..." Efter mitt bestämda svar så lägger jag förståss till en mening, som jag (dumt nog) ALLTID gör när jag ska klippa mig: "...jag bryr mig egentligen inte om hur det blir, för jag är väldigt obrydd över min frisyr, så klipp som du vill..." Det är inte konstigt att det inte alltid blir som jag först har tänkt när jag besöker en frisör.

Gårdagens frisör började som vanligt att tvätta håret, kammar till en rak mittbena för att sedan klippa topparna... Jag sa till henne att hon måste ta bort det som är slitet, alltså några cm. Hon tog inte så mycket, så det kändes bra. Sedan var det dax för luggen, som jag egentligen är väldigt, väldigt noga med. Hon sa att hon "klipper luggen lite snett för att få ett bättre fall i den..." "-ja, ja, det spelar ingen roll hur du klipper luggen..." svarade jag och försökte dölja min orolighet. Hon klipper luggen snett, väldigt snett och frågar sedan "-Känns det bra?" Inombords skriker jag Neeejjj! Men mitt svar blir vänligt: "Ja, det känns bra, bara lite ovant..." Jag trodde då att håret var färdigklippt och dax för styling... men där hade jag fel. Frisören började då "finjustera" längderna på håret... hon klippte och klippte, klippte lite till... under tiden som jag satt och tänkte "det växer ut, det är bara hår, det växer ut" och hon fortsatte att klippa... 1½ timme senare var det äntligen dax för styling. Jag försökte tänka positivt och tänkte hela tiden att det känns nog bättre när det är färdigstylat... hmm, det gjorde det inte... Där satt jag alltså med mycket kortare hår och en galet sneklippt lugg...

Jag tackade frisören, sa att jag var supernöjd och betalade glatt samtidigt som jag tänkte "varför har jag ingen mössa med mig?" Samtidigt ringer Boas och säger att han kan hämta mig där för han är ute och kör... Jag hoppar in i bilen och säger till Boas "Ja, jag vet hur jag ser ut i håret, men jag ska hem och styla om det så blir det nog lite bättre... och min lugg växer faktiskt himla fort som tur är..." Boas säger förståss att jag är jättesnygg i håret...

Väl hemma kastar jag av mig ytterkläderna, hämtar hårborsten och ställer mig framför spegeln...  och skriker högt till Boas "-Men jag är ju skiitsnygg i håret!" Jag lyfter över en slinga för att inte få en spikrak mittbena och står kvar, lite chockad, framför spegeln. Hur kan en frisyr som kändes så hemsk för 10 minuter sedan plötsligt kännas sååå himla bra!? Resten av eftermiddagen gled jag förbi speglarna onödigt många gånger bara för att beundra min snea lugg, mitt korta hårta och min nya snygga frisyr. Ja, jag är verkligen supernöjd!

Nu tänkte jag egentligen avsluta med några kloka lärdoms-ord... typ "säg inte till din frisör att hon får göra som hon vill, när du egentligen har en besämd åsikt om hur du vill ha ditt hår..." men då det var precis det jag gjorde och det faktiskt blev hur bra som helst så struntar jag i visdoms-orden...

Det är ett omtalat datum idag och självklart vill även jag skriva siffran 1 sex gånger... och nu har jag alltså gjort det!

Är det dax att baka årets första Lussekatter, tro...? Jag har allt som behövs hemma, men eventuellt sparar jag bakandet till helgen. Samtidigt skulle det vara gott med en kopp varm glögg och färska lussekatter redan ikväll...

Måndag igen då. Jag har en extrem lugn jobbvecka framför mig. Minns faktiskt inte senast som jag hade så lite kunder som jag har denna vecka. Så istället så ska jag fylla dagarna med hård träning har jag tänkt.

Jag har som mål att börja dagarna med en lång morgonpromenad och jag ska även försöka vattengympa/simma en gång per dag oxå. Lika bra att passa på nu när jag har tid. Det kommer även bli en hel del pluggande denna vecka... Ja, så nu vet Ni vad jag kommer ha för mig på dagarna :-)

Igår var Boas och jag alltså på en fest med Temat "Musik". Vi hade ett dygn på oss att skaffa fram varsin outfit. Jag är nöjd med resultatet. Ser Ni vilka vi försökte föreställa? Rubriken kanske är en ledtråd ... Tyvärr tog jag inte så många bilder och ingen med oss båda på samma bild. En himla trevlig musikfest var det iallafall... och visst passar Boas otroligt bra i sin nya hårfärg och frisyr ;-)

Då var det fredag igen... Veckorna går så galet fort, att jag inte riktigt hänger med. Helgen kommer säkert gå lika fort den med...
Ikväll blir det fredagsmys i soffan, god mat och troligtvis Idol.

Imorgon ska vi på en fest med temat "Musik". Vi har fått en "sista minuten-inbjudan" efter avhopp, så idag har jag försökt ordna outfits på kort varsel... Självklart är det maskerad, så det gäller att klä ut sig som ex. en artist, en låt, en musikgenre, instrument.... eller nå annat påhittigt... På så här kort varsel fick det bli något enkelt för Boas och min del... Vad vi ska klä ut oss till...? Det får ni se en annan dag! :-) Hur som helst, så tror jag det blir en rolig fest.

Nu: tända ljus för att få lite fredagsstämning

Bakade chokladbollar och chokladmuffins med Gabbe och Bella



Lekte gömma nyckel och klättrade i lekparken


Klättrade på stenar...

... och här inne sprids en doft av pepparkaka, från de nyinköpta "pepparkaks-värmeljusen". Senaste Amelia damp precis ner i brevinkastet. Så nu blir det en kopp varm choklad och läsning... samtidigt som julmusiken spelas svagt i bakgrunden...

 

Förra veckan fick jag äntligen besöka min syster Maries familj i Sundsvall igen. Det har varit himla roliga dagar. Jag och barnen har lekt, busat, bakat.... Önskar jag kunde umgås och leka med dem oftare (även fast det tar på krafterna att busa med dem hela dagarna)

Det var även intressant att se hur vardagen ser ut i min systers familj... en vardag som skiljer sig rejält från min.

Maries man jobbar heltid i Stockholm och är därför borta alla veckor, så vardagen får hon sköta på egen hand. Och jag beundrar verkligen henne för hennes energi, henns lugn och hennes enorma tålamod. Stiga upp kl. 6.30 varje dag, skjutsa barnen till dagis kl. 7:15, jobba hela dagen till 16.00, åka och handla efter jobbet, hämta barnen 16.30 för att sedan komma hem och vara mamma till en småtrotsig 3-åring och en 5-åring med mellannamnet "pratkvarn". Väl hemma efter en hel arbetsdag, ska det göras mat, ätas, städas, tvättas och tas hand om två högljudda och trötta busungar... och hon har dessutom ett mer välstädat hem än vad jag har! Det jag ändå förvånas mest över är att hon aldrig, aldrig klagar, utan deras vardag flyter på, på ett lugnt och smidigt sätt. Hur är det egentligen möjligt?! Jag som styr mina arbetstider helt fritt, inte har barn och har en sambo som jag delar hushållssysslorna med, t.o.m. jag klagar dagligen på att jag är trött, att jag inte orkar springa till tvättstugan eller dammsuga...

Så den här helgen har inte bara varit rolig, den har även varit himla lärorik...och i "tålamods-provet" så vinner min syster lätt över mig!

Resten av veckan kommer jag tillbringa i Sundsvall hos min syster och hennes barn. Sitter just nu på bussen ner och borde vara framme om ca. 40 minuter. Kommer bli en toppenhelg!


Gabbe och Bella busar med favvo-moster ;-)

Jag är en person som inte tycker om att "sticka ut" eller synas. Jag vill inte vara bäst för då syns man och jag vill heller inte vara sämst för då kanske man blir ihågkommen. Jag vill inte vara extremast eller värst. Jag vill inte vara rikast men ej heller fattigast. Jag vill inte vara snyggast, men inte heller fulast... Jag vill glida genom livet som den där personen som bara är, den där personen som finns men som ändå inte syns allt för mycket. Jag tycker att jag lyckas himla bra med det också!

Förutom när det gäller en sak... nämligen Julen. Jag tror att jag är en ganska extrem Julmänniska, kanske inte den mest extrema, men nära på. Jag Ä L S K A R verkligen Julen och det kan ALDRIG bli för mycket Jul. Jag, Sofie Silwer, började lyssna på julmusik för ca. 3 veckor sedan (och lyssnar även på det nu i skrivande stund). Igår fick jag veta att min vän hade druckit Årets första Julmust. Kände faktiskt lite bitterhet när jag hörde att hon har druckit det, men inte jag. Jag vill också ha julmust Nuuu!

Julinredningen då? Nej, jag har inte börjat juldekorera än, men bläddrar i postorderkataloger och kollar nätet hela tiden efter julgardiner, julstjärnor, juleljus.... Nästa vecka är det lixom bara en månad kvar till 1.a advent.

Sedan är det ju det här med julbaket och julmaten. Planeringen av julgodisbaket började jag med för flera månader sedan, så jag vet ungefär vad jag ska baka till Jul. Igår hittade jag ett recept på Lussekatter och tänkte: "Lussekatter är det hög tid att börja baka, måste nog baka det nästa vecka..." (extremt eller inte? döm själv...)

Som Ni redan vet så har jag redan börjat längta efter Julmaten och Ja, jag har redan skrivit utkast på olika sillinläggnings-recept som är färdiga att publiceras här på bloggen, ni får dock vänta till december innan jag publicerar dem.

Igår, innan vi skulle sova, låg Boas och jag i flera timmar och planerade Julen, julmaten, julgodiset o.s.v... det är ju bara 2 månader kvar lixom...

Nu när jag ändå skriver om Julen så vill jag tipsa om Sarah Dawn Finers Julskiva "Winterland". Himla fin och stämningsfull julskiva!

En solig höstlördag i oktober och vi har inte haft något planerat ... Därför bestämde vi oss för att strosa på stan en stund, för att sedan sätta oss ute på Café Lilla Marie och fika i det vackra höstvädret. Riktigt mysigt med utomhusfika på hösten....



Resten av denna lördag kommer tillbringas i soffan med god mat och film...

Sitter vid köksbordet, med skolböckerna framför mig. Tittar ut genom fönstret och är tacksam över att jag slipper vara ute i det gråa höstvädret. Jag fryser från topp till tå. Myskoftan är på, så även de varma stickade sockarna. Jag hoppas att värmeljusen och en varm kopp mintthe kan värma min kalla kropp denna dag....

Helgen börjar gå mot sitt slut. Jag tog en rejäl sovmorgon idag och har legat i soffan och slappat resten av dagen. Skönt. I fredags var planen bio, men både Boas och jag var för trötta för att ta oss någonstans så det fick bli fredagsmys i soffan i stället.

Igår hade vi dock en riktigt trevlig dag. Under tiden som bröderna Strandgren spelade TV-spel, så passade Matilda och jag på att ta en glas vin på stan för att sedan shoppa loss på H&M. Matilda valde de kläder hon tyckte jag skulle prova, allt från oranga kavajer, spetsklänningar till snygga kjolar och sköna toppar, kläder som jag normalt inte skulle titta på ens. Jag föll inte för allt men två nya toppar kom jag hem med iallafall... och en massa ny inspiration förståss!

Kvällen fortsatten hemma hos Hjalle och Matilda med god mat, Nintendo Wii, sällskapsspel och mycket skratt. Kvällen slutade med ett kort besök på Verandan (Station 8) innan det blev hemgång. Galet trevlig dag med andra ord!

Nu sitter jag och surfar runt på H&M´s hemsida och funderar på om jag ska köpa nått mer av det jag provade igår... 

Sitter här i soffan och håller på att längta ihjäl mig efter Mammas Julmat. Jag vill ha sill, strömming, lax, revbensspjäll... Gu' vad det är gott med julmat!! Typiskt att det är över 2 månader kvar...

Mmm.... mammas smarriga julmat!