När jag startade denna blogg för 1½år sedan var jag fast bestämd om att denna blogg skulle handla om Mig och Mitt Liv! Jag bestämde mig för att inte skriva om min pojkväns, min familjs eller mina vänners Liv. Jag tänkte att de personerna kan ju faktiskt starta en egen blogg om de vill berätta för alla om sig själv och sina Liv. Självklart är dessa personer en viktig del av mitt Liv och därav skulle de förståss nämnas i min blogg väldigt ofta.

Det tog dock inte många månader förrän jag skrev långa inlägg som handlade om just mina Söta Syskonbarn, Underbara Föräldrar, Mina Fina Systrar, min Fantastiska sambo och mina Kloka Vänner! De senaste veckorna har jag funderat på just detta: Varför skriver jag inlägg, fyllda med superlativ, lovord och bekräftelse, om mina Nära och Kära, när min blogg skulle handla om mig? 

I senaste tidningen av Amelia så skriver Amelias chefredaktör, Åsa Lundegård, så här:

"...vi har börjat livstils-skryta ohämmat i våra facebookuppdaterinar och twitterinlägg. Hälsningar som glänser och överglänser... Jag tror inte att jantelagen är begravd. Jag tror att vi har fått en ny arena att använda för att tävla i Liv. En svår och dålig tävling!...." Hon avslutar med:  "Varning för överlyckade liv och låtsasnöjda människor!"

Jag läser väldigt många bloggar och har flera gånger läst inlägg som handlar om bloggarens "fantastiska son, som är sååå duktig..." om bloggarens "Bästa Vän, som är den absolut bästa vännen man kan ha....", om bloggarens "Underbara Mamma, som är den klokaste människan på jorden...." Jag inser att det är dessa blogginlägg som har fått mig att skriva många inlägg om alla "perfekta" människor i min närhet...

När jag läser andras inlägg om deras Fantastiska dotter, häst eller brorsa, så har jag tänkt så här: "Jag måste nog oxå skriva ett liknande inlägg, så inte mina läsare tror att jag inte gillar mina Nära och Kära" och framförallt har jag varit orolig för att min sambo, min familj och mina vänner inte tror att jag tycker att de är Fantastiska om jag inte skriver inlägg och berättar det i min blogg..." Om jag t.ex. skulle skriva ett inlägg som handlar om min Fantastiska storasyster, hur påverkar det då min lika fantastiska Lillasyster, som jag inte skriver ett inlägg om.... Finns det en risk att hon känner hon sig utanför och ofantastisk då...?

Detta har lett till att jag har känt mig både stressad och pressad, att skriva inlägg som handlar om Alla Fantastiska personer i min närhet.... Jag har helt klart känt en viss tävlan. "...om hon skriver om sin Underbara pojkvän, så kan ju inte jag vara en sämre flickvän och inte skriva om min Fantastiska pojkvän..." 

Men varför skriver vi egentligen dessa inlägg, om personer som betyder mycket för oss? Visst är det viktigaste att jag och de personer som står mig nära vet att de är fantastiska. Vad får vi egentligen ut av att berätta det för hela världen? Det känns som om att nu räcker det inte med att vi själva får bekräftelse från omvärlden. Nu är det lika viktigt att få höra att vi har den bästa umgängeskretsen och den bästa Familjen. För visst  skriver vi om våra Fantastiska, Underbara  och Kloka Nära och Kära,  för att vill att resten av Världen ska tänka "Åhhh, tänk om jag hade en sån Fantastisk Vän/Familj..." Om vi skrev dessa inlägg bara för att vi är sååå stolta över dem, så borde det väl räcka att vi lyfter telefonluren och ringer till vännen/familjen och säger "Jag tycker du är fantastisk och jag är stolt över dig, min vän!" Men idag verkar inte det räcka... 

Superlativen har även blivit en självklarhet när vi skriver en kommentar eller ett inlägg på Facebook och Twitter. Hur många av er brukar inte läsa liknande inlägg: "...har nyss ätit lunch med Min Fantastiska Vän, Linda...." eller "...jag har Världens sötaste dotter..." (Under bilden på den söta dottern). "...idag har min son, lärt sig att äta gröt. Han är så duktig!..." Varför måste vi lägga in ett superlativ så fort vi skriver om en person på FB eller Twitter? Är det inte redan självklart att jag är vän med en person bara för att jag tycker att Hon/han är fantastisk, annars hade jag aldrig valt att vara vän med den personen. Och när det gäller människors söner och döttrar, det är väl sååå självklart att du tycker att du har Världens sötaste barn. Tycker inte alla att dom har det? Eller skriver du så bara för att du vill ha det bekräftat från dina vänner på FB oxå?

Nu kanske Ni tänker. "Men det skadar väl ingen om vi lägger till några superlativ och positiva ord när vi skriver om en person i vår närhet..." Jag tror dock att det kan skada. Ingen har väl missat debatten om att man inte ska berömma sina barn för mycket. Kortfattat: säger du till ditt barn att hon/han är duktig hela tiden och berättar dagligen att han/hon är söt, så kan detta leda till att barnet känner en stor press att vara just duktig och söt, barnet får prestationsångest som kan leda till dålig självkänsla...inte bara som barn, utan hela Livet! (Läs mer om detta i Jesper Juuls böcker). Kan det vara så att vi vuxna oxå påverkas och känner en press att vara "klok" om våra vänner beskriver oss som "Min kloka Vän"? 

Trots att detta har debatteras och diskuteras i många år, så känns det som om vi överöser alla i vår omgivning med positiva ord och superlativ, mer än vad vi någonsin har gjort. Och Nu räcker det inte med att föräldrarna överöser sina barn med "duktighetskommentarer", utan nu kommenterar även grannarna, vännerna och arbetskollegorna att ..."åhh, du har ju ett så duktigt och sött barn..." Hur kommer det kännas för det barn som en dag skaffar facebook själv, men inte får lika många "duktighetskommentarer" som sin klasskompis får? Kommer det barnet känna sig värdelöst eller fult?

Det jag vill säga med detta, lite för långa, inlägg är att vi kanske borde börja spara lite på superlativen och använda dem när de verkligen är värda att användas! Du behöver inte skriva att du har Världens Bästa Föräldrar, för det har vi alla (majoriteten iallafall)! Du behöver inte skriva att du har Världens Sötaste barn, vi vet mycket väl att du tycker det. Du behöver inte skriva att du har Världens Underbaraste Man, vi förstår att du tycker det, för annars skulle du aldrig ha valt att leva med honom!

Så Kära Sambo, Föräldrar, Systrar, Vänner, Nära och Kära, fr.om. nu kommer iallafall jag börja "spara" på superlativen. Det betyder inte att jag tycker du är mindre Fantastisk, Klok eller Duktig. Tvärtom! Men den dag jag tycker att du har gjort något klokt eller varit Duktig, då kommer jag att berätta det för Dig!

Jag håller med det Amelias chefredaktör skrev: Vi har ohämmat börjat Livsstil-skryta på FB och Twitter och tävla i Liv och det är en Svår och Dålig tävling!

Min stora fundering är dock: Hur kommer de personer, som inte blir överöst med mängder av superlativ och positiva ord, på FB och Twitter, att må om 10 år?

Idag började jag med min höstdiet. Den senaste månaden har jag ätit allt onyttigt man kan tänka sig... Det har varit födelsedagsfiranden och middagsbjudningar i mängder och jag har därför inte brytt mig överhuvudtaget om vad jag stoppar i mig. Igår såg mitt matintag ut så här:

Frukost: Fil med start och ett glas pepsi
Lunch: ½ pizza och pepsi
Fika: Bulle, fudgekaka med grädde och kaffe
Middag: Pasta med Bacon med dressing och 2 glas pepsi
Kvällsmål: Chips, dipp och pepsi och en muffins

Jag kan tillägga att så här har mitt matintag sett ut varje dag i en månad nu! Varje dag de senaste veckorna har jag haft en "cementklump" i magen, som har gjort galet ont och jag har avslutat varje dag med ett glas Samarin och Rennie p.gr.a. att jag inte kan sova när jag har ständig halsbränna!

Men fr.om. idag är det slut på cementklumpar i magen och halsbränna! Inga sötsaker eller onyttigt fram tills jag åker till utlandet! Denna vecka tänker jag göra en rivstart: endast flytande föda i form av soppa hela veckan! Tänk vad skönt det ska bli att få sova utan halsbränna :-)

Ikväll tog jag även upp träningen för första gången sedan sommaruppehållet. Jag är nyss hemkommen från ett Yogapass och det är bara att erkänna... denna sommar har inte gjort mig smidigare, utan tvärtom...

Nu: en kopp grönt The till Fångarna på Fortet.

Dödstraff är en samhällsfråga som har engagerat mig i säkert 15 år. Jag vet inte hur många uppsatser och skolarbeten jag har skrivit som handlar om/mot just dödstraff. Varje gång som vi fick välja fritt i skolan om vad vi ville skriva om så skrev jag oftast om dödsstraff. Jag minns så väl min ilska, morgonen den 3 februari 1998, då Karla Faye Tucker avrättades i Texas, USA. Sedan dess, 12 år sedan, så har jag tänkt gå med i Amnesty International, men det har inte blivit av... förrän i år 2010!

Jag är så himla less, less på att jag fylls utav ilska varje gång jag hör att någon har blivit avrättad i världen! Trots att jag fylls av ilska så gör jag absolut ingenting för att det ska ske en förändring! Nu är jag less på att jag bara ignorera detta!

Ingen har väl missat fallet om Sakineh Ashtiani. Kvinnan som skulle stenas till döds nu i sommar, stenas för att hon hade varit otrogen. Det här fallet fått mig att ta tag i saken. Jag har nu, äntligen, gått med i Amnesty! 

Här i Skellefteå finns det tyvärr ingen "Amnesty grupp", alltså en grupp som arbetar med kampanjer, aktioner och informerar allmänheten om det som Amnesty jobbar för. Jag har funderat ett tag på om jag ska ansöka om att starta upp en grupp... Tänk vad givande det skulle vara att få åka runt på skolor och föreläsa om/mot Dödsstraff och kvinnorätt.... Får se om jag ta tag i det någon gång... Kanske finns det fler än mig som intresserar sig för detta ämne i Skellefteå...?!

Nu tänker jag uppmana alla mina läsare, som tycker att Amnesty gör något bra, att gå med i Amnesty international! Nedan listar jag några frågor som Amnesty International arbetar för:

- rätten till åsikts- och yttrandefrihet
- ett avskaffande av tortyr och dödsstraff
- att stoppa våld mot kvinnor
- rätten att inte bli diskriminerad, till exempel på grund av politisk eller religiös åskådning, etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning
- flyktingars och migranters rättigheter
- rätten för de mest marginaliserade att få sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillgodosedda

Den lägsta summan man kan bidra med är 20kr/mån! Så om du tycker att Amnesty gör ett bra arbete och du har 20kr över varje måndad så tycker jag helt klart att du ska bli medlem i Amnesty International! Läs mer på deras
hemsida!

Idag är det 36 år sedan Mina Fantastiska Föräldrar gifte sig! Grattis på Bröllopsdagen! 

Då: 24/8 1974


Nu: Sommaren 2010
Bella, 4 år, fotograferade mormor och morfar i somras!


Nu: Cykla till Resebyrån

Ingen har väl missat att det är valår och snart dax att rösta. Det inte så många vet om mig är att jag faktiskt är intresserad av politik. Jag är inte engegerad i något parti eller så, men jag tycker det är väldigt intressant att lyssna på politikerdebatter.

Jag har länge känt att jag måste börja förbereda mig och sätta mig in i höstens valdebatt, men jag har inte tagit mig tid, förrän idag. Imorse klev jag upp klockan 9.00, satte mig vid datorn och gick in på de största partiernas hemsidor och läste på. Mycket intressant tycker jag! Men visst är det svårt att veta vad man ska rösta på?! Inför varje val väljer jag alltid ut de frågor som jag tycker är viktigast, för att sedan läsa mig till vilka partier som lägger ner mest tid och pengar på just de frågor jag tycker är viktiga! I år ser min "viktiga frågor lista" ut så här:

1. Skolan. Skolpolitik har jag alltid varit intresserad av. Varför? När jag gick i skolan så tyckte jag att den var för slapp och för stökig. Jag tycker inte det är okej att lärare sätter sig och läser kvällstidningen och käkar äpplen på lektionstid och jag har haft några lärare som faktiskt har gjort det! Jag tycker heller inte det är okej att elever är respektlösa mot duktiga lärare. Jag tycker att skolan måste förändras! Skolan har så stor påverkan på oss och formar oss otroligt mycket därför anser jag att detta är den viktigaste politiska frågan. Jag vill att mina ev. barn ska få en bättre (gymasie)utbildning än vad jag fick!

2. Familjepolitik (Nej, jag menar inte bara mamma, pappa, barn familjen. Jag menar även alla andra som ser sig som en Familj!). Jag är 28 år och har aldrig arbetat inom socialtjänsten eller liknade, men trots det har jag mött alldeles för många barn och ungdomar som inte har föräldrar som bryr sig. Jag har haft vänner som har ångest för att komma hem efter skolan, vänner som hatade att ha lov. Jag har haft kompisar som har blivit utslängda av sina föräldrar. Jag har hört om 15-åriga flickor som åker ensam på tunnelbanan hela julafton för att de inte har någon familj som bryr sig. Det här tycker jag är sååå tragiskt och jag vill inte tro att det är sant! Men det är verklighet! Och det är människor i min omgivning! Mer pengar och engagemang till Familjeomsorg. Och framförallt, medmänniskor, öppna ögonen! Sen kan jag lägga till att jag tycker att varje enskild familj borde själv få bestämma hur de vill dela upp föräldradagar och föräldrapenningar och -försäkringar...

3. Vård och Omsorg. Senast igår hörde jag på nyheterna att flera sjukhus i Sverige har fått skicka hem sjuka patienter från sjukhusen bara för att sjukhusen har blivit tvingade att dra ner på personalstyrkan och därför finns det inte tillräckligt med personal att ta hand om dessa sjuka människor. Bra vård ska vara en självklarhet, tycker jag. För visst ska folks hälsa och välmående gå före neddragningar och "spara pengar".

4. Jämställdhet. Denna punkt är så självklar! Lika lön för män och kvinnor! Männen ska kunna vara hemma med barnen.... o.s.v. Jag tycker det är tragiskt att det idag, 2010, finns politiska partier som har denna "fråga" som den viktigaste! Jämställdhet är så självklart att det inte borde vara en politisk "fråga" överhuvudtaget! Jag hoppas att partier som t.ex FI inte behöver finnas i framtiden! Vill tydligagöra detta: Jämställdhet mellan könen ska vara så självklart att det inte behöver diskuteras överhuvudtaget!

5. Miljön. Jag tycker att miljöfrågan är viktig, men jag tycker vi borde börja ta hand om varanadra innan vi lägger mer pengar på miljön. Det borde absolut bli lättare att sopsortera och billigare att åka kollektivtrafik! Ekologisk mat borde vara en självklarhet o.s.v. När det gäller miljöfrågan så tycker jag dock att skolan ska spela en större roll. Om skolan blir hårdare med t.ex. sopsortering och om man redan som barn får lära sig om miljön och vad vi kan göra för att skapa en bättre miljö, så tror jag vi kommer se en förändring i framtiden. Vår generation har aldrig fått lära oss hur man ska tänka miljövänligt, vi är för lata och har inte riktigt den kunskap för att kunna lära våra barn att tänka miljövänligt! In med MiljöKunskap i skolan!

De 3 första punkterna är de absolut viktigaste enligt mig! Ge barn en bra skolgång, alla människor har rätt till en trygg och stabil grund -en familj, och ge sjuka och gamla den bästa vården! Så nu gäller det bara att hitta det parti som tycker som jag...

Ett parti skriver på sin hemsida:
Varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet.

Jag kan inte annat än hålla med...

För en gång skull så har vi haft en väldigt lugn och skön helg! Jag har längtat efter en sån här helg, då vi bara får vara hemma och slappa. Lite har vi dock gjort.

I fredags blev det ett besök hos Julia och Samuel. Goda våfflor och skrattvänligt spel bjöds det på hos dem. Trevligt! På lördagen blev jag akut sugen av kräftor. Så Boas och jag hade en mini-kräftskiva. Jag älskar verkligen kräftor och skulle vilja äta det oftare


Smarriga kräftor med tillbehör!

Idag har vi inte heller gjort så mycket. Vi har varit på 1-årskalas, vilket var trevligt! Imorgon är det dax för jobb igen. Som tur är så kommer det bli en väldigt lugn vecka för mig :-)

Nu:kolla läget...

Tortanto fylld med prästost, oliver, lufttorkad skinka, fetaost och basilika

Leilas Tortanto
15 g färsk jäst
3 dl ljummet vatten
 2 msk olivolja
1 msk honung
1 msk flingsalt
2.5 dl durumvete
4 dl vetemjöl special

 Smula jästen i en bunke och lös upp med vatten, olivolja, honung och flingsalt. Blanda i mjölet lite i taget tills degen går ihop och släpper kanterna. Jäs degen i bunken under bakduk i cirka 30 minuter.Tryck ut degen till en rektangel, cirka 1 centimeter tjock. Kavla inte, då trycker man ut all luft. Lägg på de ingredienser som du vill fylla brödet med. Pensla yttersta kanten på degen med vatten och rulla ihop och forma till en krans. Lägg kransen på en plåt med bakplåtspapper och jäs under bakduk i cirka 30 minuter. Sätt ugnen på 250 grader. Ställ in plåten i ugnen och sänk värmen till 200 grader. Grädda i 20-25 minuter och låt brödet svalna på galler

Blåbärsmuffins funkar alltid! Jag bakade supergoda Blåbärsmuffins med vitchoklad i nyligen. Receptet kommer från KalasGott

Om Ni vill ha receptet så hittar Ni det här

Jag gjorde dock en egen chokladfrosting och spritsade på. Kanske den chokladigaste Chokladfrosting jag ätit!

Chokladfrosting
60 g mjukt smör eller margarin
5 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
1/2 dl kakao
100 g philadelhiaost
1 msk varmt kaffe
75 gr mörk choklad

Smält mörk choklad i ett vatten bad. Rör smör,florsocker, vaniljsocker, kakao & osten krämigt. Rör sist ner kaffet och den smälta chokladen. Spritsa på dina muffins! Dekorera med ätbara blommor och bär.

Ingen har väl missat "Sparkdräkterna" från OnePiece! För 6 månader sedan såg jag dessa dräkter för första gången och då skrattade jag och tänkte "Herregud, det där plagget kommer jag ALDRIG sätta på mig!" Jag skulle ju se ut som en förvuxen bäbis.... Nu har jag varit in på OnePiece hemsida flera gånger och har faktiskt börjat gilla detta plagg. Jag börjar gilla det så mycket att jag faktiskt skulle vilja KÖPA en sån där "sparkdräkt". Tänk hur fantastiskt skönt det skulle vara att hoppa in i detta plagg en kall och snöig vinterkväll, krypa upp i soffan med en kopp varm choklad och bara mysa! Det är otroligt lockande! Kanske önska sig en i julklapp?! Läs mer om detta plagg på OnePiece hemsida.

Bilden kommer från OnePiece.no. Beställ plagget där!

De senaste veckorna har jag varit på toppenhumör! Jag mår bra och Livet känns underbart. Jag tror att jag fick ny energi när jag åkte hem till Fränsta faktiskt. Ett avbrott från vardagen behövdes och jag tror att det är väldigt enkelt att hitta tillbaka till sig själv när man åker "hem" och får umgås med sin Familj. Så nu är jag mig själv igen! Glad, positiv och självsäker!

Jag märkte det väldigt tydligt igår, då jag cyklade hem från jobbet. Jag var jättetrött, hade galet ont i magen, cyklade i motvind och jag ville bara komma hem så fort som möjligt, men ändå så kände jag bara ren Lycka över att det var fredag och över hur himla bra jag egentligen har det! Life is Good and I am Happy! :-)

Nu: Leta nytt hotell till Egyptenresan, då vi inte får bo på det vi hade bokat....

Chokladbollar med Frostisar, doppade i choklad, är mina favoriter i chokladbollsvärlden.

Recept på Mina favoritbollar
ca. 40st
100gr smör
3dl havregryn
2dl smulade frostisflingor
1,5 dl socker
3 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
2 msk kaffe
300gr mjölkchoklad

Blanda allt med händerna. Rulla ihop runda bollar av smeten och rulla de sedan i smält choklad och sedan i strössel, pärlsocker eller kokos. Förvara chokladbollarna kallt. De går också bra att frysa och tinar relativt snabbt.

Testade ta svart/vita bilder direkt i Kameran. Bilderna togs i våran Gamla Volvo på bilturen genom Norrland!

Jag är nu 28 år, 2 år kvar till 30. Nu är jag vuxen på riktigt. Helt plötsligt är det närmare till 30 än till 25. Om jag skulle bli mördad så skulle tidningarna inte skriva "....en kvinna i 25-årsåldern...." längre. Tidningarna skulle skriva "....en kvinna i 30-års åldern....". Det är bara att acceptera att jag närmare 30 nu än vad jag någonsin har varit.... 

När jag vaknade imorse, som 28-åring, kände jag att det kanske är dax att börja ta hand om mig själv. Idag är jag ganska obrydd om min hälsa och min kropp. Och jag känner, nu när jag snart är 30, att det kanske är dax att börja lägga ner mer tid och energi på just min hälsa och kropp. Annars finns det en risk att jag har förfallit helt och hållet om två år. Så jag har gjort en lista på små ändringar som ska förbättra min kropp och hälsa.

Nu när jag har fyllt 28 år ska jag:

* Börja använda hårinpackning minst 1 ggr i veckan. (nu använder jag det 1 ggr/år)
* Sminka av mig alla kvällar. (oftast sover jag faktiskt med smink, jag duschar bort det morgonen efter).
* Använda bra hudvårdsprodukter. (nu tvättar jag ansiktet med tvål och smörjer in med Nivea kroppslotion)
* Börja använda munskölj och tandtråda varannan dag. (nu använder jag det varannan vecka)
* Börja äta bättre! Jag ska börja tänka på vad det är jag stoppar i mig. Är verkligen fett och socker så himla gott?
* Äta mindre! Är det verkligen värt att äta tills jag håller på att kräkas varje dag?
* Ta dagliga promenader. 30 minuter varje dag är rimligt och jag får en chans att sortera mina tankar.
* Unna mig skönhetsbehandlingar på salong 1ggr/år
* Vara noga med att använda solskyddsfaktor när jag solar (använder nästan aldrig det och bränner mig ibland så mycket att jag får brännsår)

Inga omöjliga eller stora förändringar, men ändå sånt som skulle förbättra min kropp och hälsa.... Så om två år ska jag må bättre än vad jag gjorde när jag var 25! Lycka till, Sofie!

Nu: Gå och sminka av mig innan läggdax... :-)

Mina Fina Presenter som jag fick från Mina Fina Vänner!

Jag gillar inte att bli äldre, men jag älskar att fylla år! Jag vet inte hur det går ihop, men så är det iallafall. Jag tror jag gillar att fylla år, bara för att jag då har all rätt att baka mycket och bjuda hem Nära och Kära på födelsedagsfika. Och jag måste erkänna att jag gillar den extra uppmärksamhet som jag för på min födelsedag, men så är jag Lejon oxå... :-)

Igår bjöd jag mina vänner på kalas. Hela dagen blev jag uppvaktad av min underbara vänner. Och mycket fika blev det...


Muffins, Cupcakes, kakor och Blåbärscheesecake serverades det igår. Det finns fortfarande mycket kvar, så Välkommen in på fika, om du har vägarna förbi.... Recepten på allt kommer så småningom...

Nu: Kolla in mina presenter  :-)

Vet du vad de 7 dvärgarna heter på Engelska? Jag vet inte om jag är onormal eller konstig på något sätt men Imorse när jag vaknade så hade jag denna fundering på hjärnan...

Jag låg länge och funderade på vad Toker, Butter, Glader och alla andra dvärgar heter på engelska. Till slut var jag bara tvungen att väcka Boas och fråga om han visste... Han visste tyvärr inte heller. Då vi sov i stugan, så hade jag ingen möjlighet att kolla upp det på nätet heller. Visst blir man stressad av att vilja ha svar på något som man funderar på?! Det slutade med att jag hittade på egna namn åt de 7 dvärgarna.... Happy, Crazy, Bless you, Sleepy, Shyman, Smarty och Grumpy. Samtidigt började jag även fundera på vad "Sirväs" i Robin Hood heter och vad "Blunder" i Lilla Sjöjungfrun heter. De fick dock namnen SirSnake och Mistakefish

Nu äntligen har jag tillgång till Google och jag ska genast kolla upp vad dessa figurer egentligen heter.... jag listar dem nedan om de är någon fler som har funderat på detta idag... :-)

Sneezy, Sleepy, Dopey, Doc, Happy, Bashful, Grumpy.
Sir Hiss (Sir Väs)
Flounder (Blunder)

Känns skönt att inte behöva fundera mer på det. Imorgon har jag väl någon annan knasig fundering på hjärnan...

Nu: slappa

På måndag fyller jag år, men redan på söndag så ska jag bjuda vänner, nära och kära på födelsedagsfika. Så just denna vecka blir det väldigt mycket bakning. Igår bakade jag en sort och idag en annan. Om jag ska baka allt som står på min baklista så blir det 9 sorter till... Hmm, jag kanske måste stryka nått, men vad?!

Förra veckan firade jag min födelsedag med min familj. Då bjöd jag dem på Nigellas ChokladPavlova. Galet Go! Den kommer jag dock inte bjuda på, på söndag. Här kommer iallafall receptet på den!

Choklad Pavlova
6 äggvitor
ca 2.5 dl socker
3 msk kakao, siktad
2 tsk balsamvinäger
50 g mörk choklad (eller mer), finhackad

Vispa äggvitorna hårt, tillsätt sockret en sked i taget under fortsatt vispning till marängen är fast och blank. Hä i resten av ingredienserna och vänd försiktigt ihop det hela till det är ordentligt blandat. Grädda marängen i 150 grader i ca 75 minuter, till den är frasig utanpå och seg i mitten. Låt kallna innan du lägger på t ex grädde och färska bär

I Fränsta testade Boas och Jag Portelloisglass. Sött, sliskigt och lagomt gott. Jag kommer dock köpa en Magnum Mandel nästan gång...

Portelloglass

Två semesterveckor har nu gått och idag böjar jag jobba igen... Känns dock helt okej. Imorse startade jag min jobbtelefon igen, så fr.o.m idag vill jag att alla ringer till den (070-numret). Jag glömde nämligen telefonladdaren till min Privata telefon i Fränsta, så därför går jag inte att nå på min privata...

Igår gjorde jag den stora inhandlingen till det stora födelsedagsfikat. Jag har gjort en lång lista på olika kakor som jag har tänkt baka till min födelsedag. Började lite smått igår med att baka en liten kaka. Det kommer bli mycket bakning denna veckan :-) Bilder och recept på bakverken kommer förståss när allt är klart...

Nu: fixa mig inför arbetet...

Nalle puh är snäll, Bamse är snäll, Bumbibjörnarna är snälla, Krambjörnarna är snälla och Paddington är snäll. Varför får vi lära oss att björnar är snälla och kramgoa, när de riktiga björnarna är i skogarna inte är snälla och kramvänliga...?

Gissa hur rädd jag var natten efter, jordgubbslandet hade blivit urgröpt, hästarna hade blivit skrämda och gnäggade och skrek konstigt och det låg något som liknade björnbajs på backen? Jag var så rädd att jag väckte Boas på natten när jag skulle ut och kissa i mörkret och tillsammans sjöng vi "Björnen sover...." högt och tydligt för att skrämma iväg den farliga björnen... samtidigt som vi stresskissade i mörkret!

Nalle Puhbajs eller hästbajs?? Ingen vet...

Jag har funderat ett tag på hur jag ska sammanfatta min och Boas semestervecka hemma hos mamma och pappa i Fränsta. Vi har hunnit med att göra så himla mycket att jag orkar inte skriva ner allt, så därför vill jag försöka sammanfatta veckan kortfattat. Sammanfattningen lyder: "Vilda äventyr och Galenskap som leder till skrattanfall!"

Varje gång som jag ska åka hem till Fränsta funderar jag alltid på -Hur lång tid kommer det ta innan vi får ett skrattanfall? Ni vet ett sånt där skrattanfall som man inte får så ofta, tårarna sprutar, man får träningsvärk i kinder och magen och man kan helt enkelt inte sluta att skratta. Jag har nog aldrig varit hemma hos mamma och pappa utan att få ett skrattanfall.

Även denna vecka har vi fått skratta åt galna händelser och jag måste säga att det nästan alltid är mamma som startar skrattanfallen.

* I ösregn bestämmer sig mamma att hon ska ro båten, fram och tillbaka under en bro, så att Boas och jag kan fiska abborre utan att bli blöta av regnet som öser ner. I det strömma vattnet blev det svårt för mamma att hålla kvar båten under bron och jag fick många kallduschar av regnet och blev helt genomblöt. Skrattanfall!

* Till slut gav mamma upp att hålla kvar båten under bron och skyndade sig för att ro snabbt till bryggan (fortfarande i ösregn). Plötsligt lyser en blixt upp himlen, samtidigt som åskan smäller. PANIK. Vi sitter i en båt på sjön när åskan är ovanför oss. Jag skriker: VI HOPPAR I SJÖN OCH SIMMAR I LAND! Mamma ror dock för livet och väl framme vid bryggan släpper hon årorna och hoppar snabbt upp på bryggan. Då skriker Boas: ÅRORNA!! Boas slänger sig över båten och lyckas få tag i årorna, som mamma bara släppte i sjön. Väl inne i stugan satt vi blöta och kalla och skrattade åt galenskapet....

* På fikat hos utbytesstudenterna på Ålsta folkhögskolan, serverades det tårta. Mamma åt upp halva sin tårtbit, innan de hade sagt "Varsågod". Mamma löste problemet genom att snabbt sno halv Carros tårtbit, när hon tittade bort, och byggde ihop den med sin bit som var kvar... Asgarv utbröt! Tyvärr fick inte Boas och jag uppleva det, men vi fick det återberättat för oss senare på kvällen.

* Mamma bestämmer sig för att smörja in folien i matolja när hon ska grilla den hela laxen, i gasolgrillen. Det slutade med att det slog stora låger ur hela grillen och det behövdes 3 personer för att rädda middagen ur eldhavet. :-)

* Var det en björn som hade plockat upp potatisarna ut potatislandet och lagt dem fint vid sidan av landet, med potatisarna kvar på? Mamma hade absolut inte plockat upp dem och lämnat kvar potatisarna... Några timmar senare utbrister mamma: -Jo, nu minns jag, jag har ju plockat upp några potatisplantor! En glömsk mamma kan ge många skrattanfall...

* Vi sitter på altanen och fikar i lugnan ro, då pappa pekar och utbrister: -Men titta där... mamma och jag hoppar upp från stolarna och springer iväg. Vi trodde nämligen att han såg en björn i skogen.... men han såg en liten mus på altantaket... Skrattanfall!

Ja, det var några händelser i veckan som vi har skrattat åt. Vi har även hunnit med att spela minigolf, discgolf, varit på Takida och Ulf Lundell konsert, solat och badat, ätit och fikat, varit på Ikea, firat min födelsedag, varit på Stödemarknad och sist men inte minst funderat över om det verkligen var en Björn som har bajsat runt stugknuten och grävt sönder jordgubbslandet.... Svaret får vi när provsvaret på bajset kommer....

Nu. kolla genom de 800 bilderna som jag har tagit i veckan... bilder från veckan kommer sen!

Imorgon spelar Takida och Ulf Lundell i Sundsvall och vi har biljetter! *jublar*. Takida delade idag ut gratisbiljetter till Ånge och Fränstabor. Självklart passade vi på att ta några gratisbiljetter till konserten! Så imorgon åker Systrarna Silwer med pojkvänner på Takidakonsert!


Lång kö i Fränsta för att få Takida och Ulf Lundell biljetter!

Syster Carro är lycklig för sina Takidabiljetter!

Nu: Surströmmingsfest i Gissjö!